Rimforsa skola: Ett lokalt aktionsforskningsprojekt

”Min tillgängliga vuxna” har kommit att handla om hur vi vuxna organiserar oss i klassrummet för att vara tillgängliga vuxna för eleverna. Arbetslagets vision handlar om att tydliggöra roller så att fokus under lektionstid hamnar på elevernas inlärning och inte på samtal om praktikaliteter och lektionsinnehåll. Lektionstiden är elevernas värdefulla tid för inlärning, och därför ska diskussioner om praktikaliteter och lektionsinnehåll vara genomförda före tiden för lektion.

För att nå vår vision om att vara tillgängliga vuxna enas vi om att varje lektion ska ha följande struktur, vilken också blir vår aktion;

– pedagog 1; ansvarar för lektionsinnehåll och leder undervisning. Stöttar elev, en mindre grupp eller helklass.

– pedagog 2; ansvarar för att stötta elev, en mindre grupp eller helklass.

– resurs; ansvarar för att stötta elev, en mindre grupp eller helklass.

– speciallärare; ansvarar för att stötta elev, en mindre grupp eller helklass.

Faktorer som underlättar är att det i arbetslaget finns en stor vilja till att förbättra. Vi har elevernas bästa för ögonen, vi vill nyttja våra olika kompetenser i arbetslaget på rätt sätt samt så känner vi stor glädje inför att förbättra. Vi tänker och pratar i termer såsom förbättringspotential och skolutveckling.

 

Kristina Karlsson, Rimforsa skola

Handlingskraft

Nu har kortsiktiga och långsiktiga mål satts upp i arbetslagen. Båda skolorna är just nu i en spännande fas i projektet där det händer mycket. Aktioner kopplat till målen formuleras, genomförs och utvärderas i arbetslagen. Upplevelsen är att förändring pågår och att medvetenheten är påtaglig. Vi ser förändringar i beteendemönster hos oss i kollegiet, som är till fördel för eleverna, när det gäller tillgänglighet till vuxna.

Som medforskande lärare upplever vi en positiv effekt hos kollegorna. Det finns en kraft i kollegiet och en vilja att förändra för elevernas bästa. Elevernas perspektiv kommer återigen att lyftas fram under den närmaste perioden genom samtal och i intervjuer med eleverna.

Nästa utmaning är att mäta våra resultat och den upplevda förändringen. Här är det viktigt för oss att få stöd i processen av våra forskare och medforskande kollegor, genom handledning och resonemang, för att mätningarna av resultaten ska bli så tillförlitliga som möjligt. En svårighet är att välja metoder och formulera frågeställningar för att få reda på förändring, positiv eller negativ.

Vi ser med spänning fram emot att ta del av resultaten på våra sex olika skolor!

/ Katrin Stahlberg och Linda Pettersson, medforskande lärare Finspångs kommun