Månad: februari 2023

Att arbeta som medforskande lärare infattar ett stort mått av kontraster. Den vanliga arbetsdagen som lärare innefattar ett högt tempo, välplanerad och strukturerad verksamhet, flexibilitet, många relationer och snabba beslut. Vi är också vana att se resultat av vårt vardagliga arbete ganska omgående. En dag i veckan ser inte alls ut som de vanliga. Torsdagarna innefattar ett helt annat arbetssätt och utmanar oss att ställa om till reflektioner, litteraturstudier, diskussioner, erfarenhetsutbyte och fördjupade tankar kring forskning, kopplat till vår vardag och tillgängliga lärmiljöer.

Att få möjlighet att arbeta målmedvetet över en längre tid tillsammans med forskare är för oss ett nytt sätt att arbeta och ett nytt sätt att tillgodogöra oss kunskap. Till skillnad från många andra skolutvecklingsprojekt som vi deltagit i under de senaste 20 åren är detta något som verkligen är praktiknära. Vi får själva vara med i hela projektet och ser nyttan för våra egna verksamheter och för forskningen i sig. Eftersom detta arbete utgår från våra egna verksamheters behov med utgångspunkt från observationer och samtal med elever, kollegor och skolledning upplevs arbetet mer relevant och viktigt än andra projekt.

Vi står nu mitt i fasen att implementera arbetet med våra kollegor och ser med spänning fram emot detta. Framför oss har vi åtta träffar där vi tillsammans med kollegor ska genomföra aktionsforskning med fokus på tillgängliga vuxna i skolan. Vi, medforskande lärare, går nu in i en roll som mellanledare med uppdrag att leda våra kollegor och tillsammans gå in i aktionsforskningsprocessen. En utmaning för oss kan bli att smalna av området och hitta ett gemensamt fokus på respektive skola. Det blir spännande att se vilken väg de olika skolorna tar. En viktig del av vårt arbete blir att få kollegor att känna delaktighet, bli engagerade och våga utmana sig i ett annat tankesätt och arbetsmetod än vad de är vana vid.

Det känns tryggt att i rollen som mellanledare ha regelbundna möten och kontakt med övriga deltagare i forskargruppen. I det forumet kan vi få bekräftelse och delvis krav på att detta arbeta ska ta tid. Vi måste ge tid för reflektion och samtal, inte förvänta oss snabba resultat och glida in i det vardagliga, lösningsfokuserade höga tempot. En stor utmaning för snabba och effektiva lärare!

/ Katrin Stahlberg och Linda Pettersson, medforskande lärare i Finspångs kommun

I projektgruppen har vi de flesta av våra träffar online. Det främsta skälet till det är att vi som deltar sitter utspridda i det östgötska landskapet och att resa varje gång vi ska ses skulle ta tid från viktigt projektarbete. Online träffarna fungerar bra och vi har hittat öppna former för diskussioner, men visst är det vissa aspekter som försvinner när vi inte ses ”på riktigt”. Vi försöker därför att ses fysiskt en gång per termin och då passar vi också på att göra en östgötsk turné. I höstas (eller somras snarare, minns ni hur varmt och skönt det kan vara i augusti!) sågs vi i Linköping på universitetet.

Igår (den 9/2) var det dags för besök i Finspång när Katrin och Linda tog emot oss på Högalidskolan respektive Nyhemsskolan. Förutom att dessa träffar ger oss möjligheten att lära känna varandra lite bättre (en nog så viktig aspekt i praktiknära forskning) gav det oss också möjligheten att få träffa viktiga personer runt projektet (igår var t.ex. utbildningschefen i Finspångs kommun och rektorn på Nyhemsskolan med under delar av dagen) samt se några av de lärmiljöer som vi pratar så mycket om. Det där sista är en särskilt viktig aspekt i ett projekt som vårt. Även om vi främst fokuserar på lärar-elevrelationerna så är relationernas sammanhang viktiga. Att få möjlighet att se skolorna ger en extra dimension till det vi diskuterar.

Vi tackar alla i Finspång för en fin dag och så får vi se vart den östgötska turnén tar oss om ett halvår!

/Lina, forskare vid LiU

Det var med den frågan i bakhuvudet som vi i höstas startade upp ULF-projektet ”Tillgängliga lärmiljöer”. Vi var sex lärare och tre forskare som alla kom in i detta projekt med lite olika förståelser och erfarenheter av vad social tillgänglighet kan vara. Det vi framförallt hade gemensamt var att vi alla tyckte att det var ett viktigt område och därför ville ta chansen att utveckla kunskap om detta. I augusti 2022 sågs vi för första gången på campus Valla i Linköping för att tillsammans börja närma oss vad tillgängliga lärmiljöer kunde vara och hur vi skulle kunna arbeta med detta. För mig som forskare var just detta med att tillsammans närma oss begreppet och dess möjligheter en viktig aspekt. För mig och de andra forskarna är en viktig skillnad mellan praktiknära forskning och annan forskning just denna tillsammans-aspekt. Det var viktigt att förståelsen av vad tillgängliga lärmiljöer är byggdes gemensamt, inte att vi som forskare kom in och talade om för lärarna hur de skulle förstå begreppet.

För att bygga en sådan gemensam förståelse har vi dels läst in oss på olika perspektiv på tillgänglighet, lärarna har delgett sina erfarenheter och vi forskare har beskrivit hur vi förstår tillgänglighet relaterat till den forskning vi har bedrivit tidigare. Det vi framförallt gjorde för att få ett praktikförankrat fokus på hur vi ska jobba med tillgänglighet var att fråga dem som finns i skolverksamheten. Lärarna genomförde samtal med kollegor, elever och skolledning för att ringa in vilka aspekter av social tillgänglighet som var viktigast för oss i vårt projekt. Det vi landade i, eftersom det återkom, var relationen mellan lärare och elever men också mellan olika vuxna i skolan. Projektet fick på så sätt en insnävning mot ”Min tillgängliga vuxna”. Vi tänker, utifrån vår kartläggning, att en viktig aspekt av tillgänglighet är att elever känner att de har vuxna som de kan vända sig till, som har tid med dem och som bemöter dem på ett förutsägbart sätt. Det är de frågorna som vi kommer att arbeta vidare med under 2023 då vi kommer att genomföra sex lokala aktionsforskningsprojekt där projektets lärare kommer leda sina kollegor genom en process där de genomför en förändring i sin verksamhet som vi, forskare och lärare, gemensamt följer och beforskar. Det är i denna process som ni kommer att få följa oss på den här bloggen.

Den 26 januari hade vi vårt första möte för terminen. Vi diskuterade då aktionsforskning och att leda och genomföra det på den egna skolan. Att göra det kan betraktas som det Karin Rönnerman beskriver som en mellanledarroll. Det är en ny roll for många av oss och vi diskuterade vikten av att närma oss rollen med ödmjukhet och ansvar men att det också finns stora möjligheter.

Både lärare och forskare kommer att turas om att fatta pennan (eller tangenterna) för att beskriva och fundera över det vi gör och det vi ser i denna process under 2023.

Välkomna att följa oss!

Lina Lago, projektledare