Vi står i startgroparna för förändringsarbetet i ULF-projektet om lärmiljöer och tillgängliga vuxna. I Finspångs två deltagande skolor tar vi två olika vägar mot målet. En väg går genom korridorerna i skolan och en rakt in i klassrummet. Vi angriper det gemensamma problemet med bristande tillgänglighet i vår skoldag. Att som vuxen i skolan vara tillgänglig på bästa sätt är en utmaning. Det finns många saker som påverkar både elever och personal. Vårt gemensamma mål är att minska störande moment och att freda lektioner och arbetsmiljö från distraktioner av olika slag.

Trånga lokaler och stora klasser gör att vi måste utnyttja alla delar av skolorna. Korridorer och grupprum används flitigt och är inredda efter ändamålet så gott det går. Scheman, ansvarsfördelning, ställtid, tankesätt, olika uppdrag/fokus, tid, forum för samtal och invanda mönster påverkar elever och personal. ULF-projektet ger oss möjlighet att vrida och vända på detta. Hur har vi det nu? Varför är det så? Hur vill vi ha det? Vad behöver förändras och hur gör vi det? Vad kan vi påverka?

Nu ska kortsiktiga och långsiktiga mål sättas och handlingar genomföras. Tillsammans i arbetslagen ska konkreta mål formuleras och utifrån det ska lämpliga handlingar styra oss mot målet. Vi känner vind i seglen och resan är påbörjad.

/ Katrin Stahlberg och Linda Pettersson, medforskande lärare Finspångs kommun.

I Åtvidabergs kommun deltar Alléskolan (åk 4-6 och Grundsärskolan), Grebo skola och Björsätter skola i ULF-projektet.

På Alléskolan har vi haft två kreativa möten. Vid det första tillfället presenterades själva projektet för personalen som kommer att vara delaktiga – lärare och resurser på mellanstadiet och grundsärskolan. Vi kom fram till att, för att få en så bred kunskap om hur nuläget ser ut, så skulle vi börja med att göra lärpromenader hos varandra. Vid tillfälle två satte vi oss i tvärgrupper och samlade ihop det vi sett och upplevt. Vi tog fram de styrkor vi sett i verksamheten vad gäller tillgängliga vuxna men också vilka utvecklingsutmaningar vi har. Vi valde sedan att göra ytterligare en omgång med lärpromenader för att hinna besöka fler pedagoger och resurser – så att vi verkligen får en tydlig överblick av hur vi har det på våra enheter. Nästa tillfälle vi ses allihopa – ska vi försöka prata ihop oss om vart vi vill med projektet och hur vi ska ta nästa steg.

I Grebo är det två skolenheter – landets enheter. Det bestämdes ganska tidigt att hela personalstyrkan i båda skolorna skulle delta i projektet. Både lärarna och fritidspersonalen, som också är resurser i skolan. Vi har hunnit ha tre träffar. Vid det första tillfället presenterades projektet och LiU var hos oss, Karin Bertills och Lina Söderman Lago, och berättade om aktionsforskning. Vi startade upp tankar om vad en tillgänglig vuxen i skolan kan vara. Vi fick också lite tid över för att fundera kring olika infallsvinklar som vi kunde utgå ifrån. Vi delade upp oss i olika team för vidare arbete. Vid träff två och tre skapades enkäter i Google formulär för att samla in stoff kring tillgängliga vuxna. Enkäterna riktas till både vuxna och eleverna och utformades utifrån de infallsvinklar som vi hade att välja på. Vi märkte snart att det är lätt att komma från ämnet och att man fick skruva lite på enkätfrågorna så att vi landade rätt. Tanken är nu att dessa enkäter ska genomföras och sammanställas. Vid vår nästa träff ska varje team sitta ner och ta del av stoffet från sin egen enkät och börja fundera på hur vi ska jobba vidare och vad vår vision ska vara. Gången därpå ska alla team få ta del av samtliga enkäters resultat och vår vision samt aktioner ska spikas.

Något som är spännande i vår ULF-projektgrupp är att vi har valt olika sätt att arbeta på för att närma oss hur vi ska bli Tillgängliga vuxna. Våra olika skolkulturer och ingående arbetslag ger oss en bred plattform att inhämta erfarenheter från. Det ger också intressanta och givande samtal och diskussioner när vi samlas för att utbyta tankar och idéer om hur vi ska arbeta vidare och vad vi ska fokusera på.

/Annelie Krantz, Grebo Skola F-6, och Ylva Lund, Alléskolan 4-6

På Värgårdsskolan 4-6 i Kinda befinner vi oss i ett uppstartsläge av projektet. Karin Bertills var ute och träffade oss – förklarade syftet, vad aktionsforskning innebär och inspirerade. Känslan efter mötet var positiv och förväntansfull.

Värgårdsskolans första möte är inbokat. På det mötet ska vi utifrån huvudämnet mina tillgängliga lärare identifiera vad vi ser hos oss och om det är något som skaver. Det ska bli spännande att se vart vi landar och hur processen blir.

Vi som är med i ULF-projektet har träffats digitalt tillsammans med forskarna och delgivit varandra var vi befinner oss just nu. Det har gett tips och tankar på hur jag ska tänka när jag träffar min grupp. Jag längtar till första mötet så vi kommer igång!

/Maria Samuelsson Värgårdsskolan 4-6

 

På Rimforsa skola årskurs 4, har vi ùnder föregående vecka haft den första reflektionsträffen gällande ’Min tillgängliga vuxna’. Arbetslag 4 är det arbetslag som först kommer att lära och utveckla skolarbetet utifrån projektet med aktionsforskning. Vi kommer; när vi själva blivit `varma i kläderna`, sprida upplevelser och kunskap vidare till arbetslag 5 och 6 och senare även till lågstadiet.

Vid terminsstart var Lina Lago på besök hos oss på Rimforsa skola för att berätta om projektet för personal på låg – och mellanstadiet. Så en kunskap för vad aktionsforskning är, och vad projektet innebär, har många tagit del av.

Tillbaka till den första reflektionsträffen, som verkligen var en reflektionsträff! Den första fasen som handlar om visioner engagerade. Det kom direkt upp många tankar; `vad har vi möjlighet att förändra, vad är det som händer, eller kan vi göra på ett annat sätt.` De inledande orden och frågan från mig var i princip; `Hur kan vi vara tillgängliga vuxna?`

Tankar kring hur vi vuxna organiserar oss runt lektionerna, och hur vi i den bästa av världar vill att det ska vara i klassrummet, kom upp till ytan. Vi spånade om stort som smått, som vi anser skulle kunna bli bättre. Vi fokuserade inte på problem, utan istället på det som vi önskar, och kan förbättra i dagsläget.

Jag märkte tydligt att vi i arbetslaget är `doers`. Vi identifierade snabbt det vi vill förbättra, och vi såg oftast lika fort hur vi ska gå tillväga för att förbättra. Vi ville helst sätta igång direkt med att göra förändringar!

Vid träffen idag, tillsammans med våra forskare Lina, Helene och Karin, fick vi förklaringar kring hur vi kan tänka gällande att gå för fort fram. Risken är att det blir kortsiktiga resultat. Vi önskar att resultaten ska etablera sig, och att vi kan hålla i det vi så småningom kommer fram till, när vi genomfört aktioner och fått ett resultat.

Vid den andra reflektionsträffen, som kommer ske inom kort, ska vi fortsätta utveckla visionstankarna och föra samtalet framåt till; ’varför vill jag/vi förbättra det här och vad vill vi nå’. Ett spännande projekt har precis tagit sin början!

/Kristina Karlsson Rimforsa skola åk 4 – 6.

Att arbeta som medforskande lärare infattar ett stort mått av kontraster. Den vanliga arbetsdagen som lärare innefattar ett högt tempo, välplanerad och strukturerad verksamhet, flexibilitet, många relationer och snabba beslut. Vi är också vana att se resultat av vårt vardagliga arbete ganska omgående. En dag i veckan ser inte alls ut som de vanliga. Torsdagarna innefattar ett helt annat arbetssätt och utmanar oss att ställa om till reflektioner, litteraturstudier, diskussioner, erfarenhetsutbyte och fördjupade tankar kring forskning, kopplat till vår vardag och tillgängliga lärmiljöer.

Att få möjlighet att arbeta målmedvetet över en längre tid tillsammans med forskare är för oss ett nytt sätt att arbeta och ett nytt sätt att tillgodogöra oss kunskap. Till skillnad från många andra skolutvecklingsprojekt som vi deltagit i under de senaste 20 åren är detta något som verkligen är praktiknära. Vi får själva vara med i hela projektet och ser nyttan för våra egna verksamheter och för forskningen i sig. Eftersom detta arbete utgår från våra egna verksamheters behov med utgångspunkt från observationer och samtal med elever, kollegor och skolledning upplevs arbetet mer relevant och viktigt än andra projekt.

Vi står nu mitt i fasen att implementera arbetet med våra kollegor och ser med spänning fram emot detta. Framför oss har vi åtta träffar där vi tillsammans med kollegor ska genomföra aktionsforskning med fokus på tillgängliga vuxna i skolan. Vi, medforskande lärare, går nu in i en roll som mellanledare med uppdrag att leda våra kollegor och tillsammans gå in i aktionsforskningsprocessen. En utmaning för oss kan bli att smalna av området och hitta ett gemensamt fokus på respektive skola. Det blir spännande att se vilken väg de olika skolorna tar. En viktig del av vårt arbete blir att få kollegor att känna delaktighet, bli engagerade och våga utmana sig i ett annat tankesätt och arbetsmetod än vad de är vana vid.

Det känns tryggt att i rollen som mellanledare ha regelbundna möten och kontakt med övriga deltagare i forskargruppen. I det forumet kan vi få bekräftelse och delvis krav på att detta arbeta ska ta tid. Vi måste ge tid för reflektion och samtal, inte förvänta oss snabba resultat och glida in i det vardagliga, lösningsfokuserade höga tempot. En stor utmaning för snabba och effektiva lärare!

/ Katrin Stahlberg och Linda Pettersson, medforskande lärare i Finspångs kommun

I projektgruppen har vi de flesta av våra träffar online. Det främsta skälet till det är att vi som deltar sitter utspridda i det östgötska landskapet och att resa varje gång vi ska ses skulle ta tid från viktigt projektarbete. Online träffarna fungerar bra och vi har hittat öppna former för diskussioner, men visst är det vissa aspekter som försvinner när vi inte ses ”på riktigt”. Vi försöker därför att ses fysiskt en gång per termin och då passar vi också på att göra en östgötsk turné. I höstas (eller somras snarare, minns ni hur varmt och skönt det kan vara i augusti!) sågs vi i Linköping på universitetet.

Igår (den 9/2) var det dags för besök i Finspång när Katrin och Linda tog emot oss på Högalidskolan respektive Nyhemsskolan. Förutom att dessa träffar ger oss möjligheten att lära känna varandra lite bättre (en nog så viktig aspekt i praktiknära forskning) gav det oss också möjligheten att få träffa viktiga personer runt projektet (igår var t.ex. utbildningschefen i Finspångs kommun och rektorn på Nyhemsskolan med under delar av dagen) samt se några av de lärmiljöer som vi pratar så mycket om. Det där sista är en särskilt viktig aspekt i ett projekt som vårt. Även om vi främst fokuserar på lärar-elevrelationerna så är relationernas sammanhang viktiga. Att få möjlighet att se skolorna ger en extra dimension till det vi diskuterar.

Vi tackar alla i Finspång för en fin dag och så får vi se vart den östgötska turnén tar oss om ett halvår!

/Lina, forskare vid LiU